Sedan i fredags har jag varit utan internet hemma.
Det har kliat i fingrarna på mig.
Sur och rastlös så till den milda grad har jag varit.
Så idag blev abstinensen till slut för stark.

Jag ringde hit Roger.
Han klagade på min värdelösa dator.
Sedan tryckte han lite på tangentbordet.
Skrev in lite koder.
Yttrade fula ord som endast är lämpliga i sängkammaren.
Fler koder skrevs.
Helt plötsligt var vi ute på nätet.

Så trots att livet är piss för tillfället är jag på bra humör.
Dock beror det inte endast på min återkomst till the world wide web.
Den andra anledningen är att det är vår ute.
Som fan.